Sverige och Nato – Är vi spioner åt USA?
Det har angetts tidigare att vi är
naivt inställda till USA och Nato. Efter att vi lämnat vår neutralitet övergick
vi till en ”alliansfrihet”. Men är vi egentligen fria i vår iver att ingå
allianser? Kända för vår neutralitet övergick vårt svenska varumärke till
områden som bistånd och signalspaning (FRA). Gammalt skrock för ”ryssen”, till
ny teknik med kablar under östersjön och ett tekniskt kunnande redan känd under
andra världskriget gör svenska FRA till Sveriges stjärna på spionhimlen. Behöver
vi den förstklassiga informationen om ett land som Ryssland och dess inre liv?
Är det något vi behöver för vår egen säkerhet eller är det på beställning av en
annan nation, som USA? Ett val som detta att bilda en allians med USA utgör ett
direkt hot för vårt samhälle. Helt plötsligt är vårt varumärke för demokrati
och neutralitet borta och vi är en del i storpolitiken.
Att detta fungerar har nyligen
slagits fast av den senaste bland ”Whistleblowern” förre detta NSA-agenten
Edward Snowden, numera bosatt i Ryssland. Egentligen är detta ingen direkt
nyhet utan misstankar har funnits länge och ploppat upp då och då av lite för
mycket välvilja från våra politikers sida gentemot USA. Och kanske var det
ingen tillfällighet att den amerikanske presidenten besökte Sverige i år utan närmast
var en förankring i en förlängning av vårt lands bundenhet till kontinenten i
väst.
En del säger att förutsatt att allt
sker på laglig väg så finns det inget skäl att kritisera vårt samarbete med
USA, ett land som bryter mot internationella avtal, mot mänskliga rättigheter,
använder sig av tortyr och beställer mord m.fl. Nej, tvärtom, Sverige är ett
”alliansfritt” land, vi måste lita till och utnyttja våra egna resurser, inte
sälja dessa i ett kortsiktigt perspektiv. Kan vi spionera och sälja denna information
i utbyte mot annat? Enligt prof. Hallenberg på Försvarshögskolan går det
utmärkt. Han tycker att information om bland annat hotbilder mot svenska
soldater i länder som Afghanistan eller människor i Sverige med kopplingar till
exempelvis någon terroristorganisation vore av intresse. Det känns inte direkt
förtroendeingivande, samarbete sker redan och den som bör vara bäst på detta
inom vårt eget territorium är förmodligen SÄPO, som arbetar med att förhindra
och avslöja spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller
mot svenska intressen. Spioneri anses dessutom inte som någon direkt laglig och
öppen verksamhet, utan sker i det fördolda eftersom den anses vara en
ovälkommen verksamhet hos alla nationer, olaglig och straffbar. Vi insamlar
således information, olagligen eller ej om andra nationer genom intrång i deras
kommunikationstrafik och säljer denna information i utbyte mot något eller
beställning av någon nation. Detta kan knappast sker på laglig väg. Våra
relationer med Ryssland men även andra länder hat inte direkt gynnats av
avslöjandet genom att våra relationer redan har varit spända pga vår
utrikesminister Carl Bildts direkt kritiserande påståenden och initiativ att
dra in länder från öst i EU-gemenskapen.
Ryssland själv är inte direkt
överraskad över avslöjandet, eftersom de har egen långvarig erfarenhet av
spionverksamheter i det forna Sovjetunionen och deras medlemsländer speciellt i
dåvarande DDR men även över FRA och USA:s samverkan som de misstänkt sedan
länge. Möjligen kan de få ett litet skratt åt Sveriges påståenden om
alliansfrihet och Sveriges historia om en neutral stat under 2:a världskriget.
Främst är det nog vårt anseende som land, alliansfri eller ej men i nuläge
spelar vi närmast leken som USA vill spelar, och det är de som håller i
taktpinnen. Och de har fog för att tycka så, vår alliansfrihet är som vår
neutralitet historia. Vi står idag med båda fötterna placerade i den västliga
försvarsalliansen, den mest hemliga och öppna Natovänskapen i modern tid.
Sverige har gett löften om att bevaka Islands(Nato medlem) luftrum och vi har
även öppet inbjudit Nato våra svenska flygfält för deras jättelika övningar. Nyligen
inbjöds Sverige att bidra med åtta Gripenplan, och ett minröjningsfartyg till
Natos snabbinsatsstyrka (NRF) nästa år. Frågan har varit uppe tidigare, bör
Sverige ta steget fullt ut och bli fullvärdig Natomedlem eller inte? En del
säger att det inte enbart är logiskt utan även rimligt. Dessutom skulle det
lösa problemen för den svenska försvarspolitiken. Det finns dock fortfarande en
klar majoritet som inte vill gå denna väg. Hur skall vi tolka händelsen utanför
Gotska Sandön, Sverige ville inte ingripa medan Nato valde att sända två danska
plan att lyfta från sin bas i Litauen för att markera mot den ryska
provokationen. Men, var det en provokation, godkände Sverige att Natos plan
visade sin närvaro eller varför sände inte Sverige ut några av sina plan? Som
försvar för ett medlemskap hänvisar Ja-grupperingen att flygprojekten är för dyra,
att vi inte har råd att bekosta dessa, något vi skulle slippa om vi blev medlem
i Nato. Delning av kostnaderna med andra medlemsländer skulle begränsa våra
knappa resurser. Det hela visar sig naturligtvis inte stämma överens med
verkligheten, inget är gratis, och Nato är inget undantag dessutom kommer en
hel del andra begränsningar och villkor in där vi inte själv styr över vårt
territorium längre. Att Ryssland håller på att rusta upp sitt försvar innebär
inte några försämringar för Sverige så länge vi inte valt att tillhöra någon
allians. De svenska försvarsvänner som snabbt ropade på hjälp om förstärkningar
av försvaret gör detta med automatik för att äska mer pengar av budgeten utan
större behov. Nato är inte enbart god ekonomi och god säkerhetspolitik. Det
innebär också förutom stora ökade kostnader en ändrad risknivåberäkning. En
allians med USA och Nato är närmast att se som farlig med tanke på deras
krigsvillighet. Det är enbart att avråda från att teckna ett medlemskap i Nato.
