torsdag 17 januari 2013

Libyen och principen skyldighet att skydda som kunde frigöra landet ...

Av Roland Lohr gen Stahl

Får en inblick i denna viktiga princip "R2P" dess implementering och vad den egentligen innebär i vår beskrivning om Libyen.

 
Genom skapelsen av FN efter andra världskriget och FN-stadgan kom sedan deklarationen om de mänskliga rättigheterna utmana den strikt hållna principen om staters suveränitet. Enligt FN-stadgan så tillåter den enligt kapitel VII säkerhetsrådet att besluta om att militära åtgärder ska vidtas vid "hot mot freden, fredsbrott eller angreppshandling" i syfte att upprätthålla eller säkerställa internationell fred och säkerhet. Samtidigt så värnar FN-stadgan om samtliga medlemmars suveräna likställdhet. Den konkurrenssituation får sitt uttryck i "skyldigheten att skydda" bör ges företräde i ett försök att överbrygga de spänningar som finns mellan "suveränitet och mänskliga rättigheter" både inom FN-stadgan och i generella termer. Enligt dessa principer är det varje lands skyldighet att skydda sin befolkning från folkmord, krigsbrott, etnisk rensning och brott mot mänskligheten. Om inte den egna staten klarar av denna uppgift har FN en skyldighet att vidta de åtgärder man finna lämplig och behövlig för att uppnå detta ändamål.

Enbart genom att denna princip finns med i slutdokumentet från världstoppmötet 2005,WSO, (World Summit Outcome) var i sig en av de stora händelser att uppmärksamma. Att detta sedan slutade med att FN:s säkerhetsråd den 17 mars 2011 tog beslutet att införa en flygförbudszon över Libyen och tillåta användandet av militära medel för att skydda civila i landet är än mer anmärkningsvärt. Beslutet som fattades sensationellt eftersom det var första gången som FN:s medlemsstater kunde enats kring ett militärt ingripande med stöd av principen (R2P) skyldigheten att skydda.

"Boken ger god kunskap om ämnesområdet och bör vara av intresse för alla som är intresserade av "den arabiska våren" och aktuell politik." (Folke Dubell, BTJ)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar